Petteri Orpos regering kom den 22 april ut med den nya rambudgeten över de offentliga finanserna för åren 2027–2030. Studerande kan förvänta sig förändringar i bland annat studiestödet, studielånet och hälsovården. Ida Slöör som är förbundsstyrelsemedlem i Svensk ungdom och ansvarig för höskolepolitik berättar hur besluten kommer påverka högskolestuderande.
– Rambudgeten sätter spelreglerna för hur statsfinanserna ska användas under de kommande åren. På hösten då regeringen ger ett budgetförslag åt riksdagen blir detaljerna klarare, förklarar Slöör.
Fler jobb?
För att underlätta situationen för studerande och långtidsarbetslösa kommer staten anställa 500 nya sommarjobbare eller praktikanter. Regeringen hoppas att beslutet uppmuntrar företagen att anställa fler sommarjobbare.
Ett nytt pilotprojekt för att motarbeta ungas arbetslöshet kommer att introduceras. Hur projektet kommer att se ut blir tydigare vid ett senare skede, förklarar Slöör.
Sysselsättningssedlar
Staten vill förbättra möjligheten för unga i åldern 18–29 att komma in i arbetslivet, samt bekämpa långvarig arbetslöshet. Det här görs med hjälp av sysselsättningssedlar som arbetsgivare får av staten. Med sedlarna kan arbetsgivare betala högst hälften av lönekostnaderna för unga i ett halvt års tid. Regeringen åsidosätter 20 miljoner euro för sysselsättningssedlarna. Summan räcker till för att anställa mellan 3 300 och 4 400 unga.
Förändringar i studiestödet och studielånet
Regeringen påbörjade en totalreform av studiestödet i början av regeringsperioden, som inte ännu slutförts. I den nya rambudgeten introduceras ett tillägg på 30 euro för studerande med fler än ett barn. Enligt Slöör kan ytterligare förändringar och åtgärder ännu ske innan den slutliga budgeten tas i bruk.
Studielånet kommer i framtiden att utföras i två steg. Det är för tillfället ännu oklart hur det här kommer att se ut i praktiken. Även studielånet har justerats redan vid tidigare skeden av reformen, berättar Slöör.
– De goda nyheterna är att det inte riktats några ytterligare nedskärningar på studiestödet, förklarar Slöör.
Studenthälsovården ändras
Regeringen kommer skära 4 miljoner från hälsovården för både högskolestuderande och studerande på andra stadiet. Nya vårdrekommendationer kommer att införas, vilket påverkar hur vården kommer se ut.
BSP-insatsen sänks
Det blir lättare att få bostadslån. Kravet på den andelen man själv behöver för BSP-lån ändras från 10 procent till 5 procent. Det maximala lånebeloppet för BSP-bostadslånet med statsborgen höjs till 95 procent av bostadens anskaffningspris. Det här påverkar inte studentbostadsmarknaden.
Företagandet blir lättare
En lättare företagsmodell för 15–20-åringar ska underlätta företagande. Syftet med modellen är att främja företagandet bland unga. Det är ännu oklart hur den lättare företagsmodellen kommer att se ut i praktiken, berättar Slöör.
Slöör betonar att det finns aspekter i ramförhandlingen som främjar situationen för studerande.
– De goda nyheterna är att det inte riktats några ytterligare nedskärningar på studiestödet. Så finns det små ljusglimtar i satsningarna inom till exempel vårdrekommendationerna och förhöjningen i bidragen för studerande med flera barn, förklarar Slöör.
